Efter en knapp vecka med osug på träning så är man tillbaka på banan, med grymma träningsförhållanden till på köpet. Man hoppar glatt i våtdräkten och kilar ner till havet för att simma en stund. Man möts av en invasion från inre rymden. Man gråter en skvätt.
Man gör ett nytt försök dagen efter och beger sig längre ut i fjorden. Man simmar 600 meter utan särskilt många brännisar. Man leker och badar med barnen. Man är glad.
Man får springa en bit på kvällskvisten som kompensation.
Run, Jonas. Run! 