Arkiv

Monthly Archives: april 2013

I varje ny ort vi sovit i här på Nya Zeeland har jag tittat efter firmor som hyr ut landsvägshojar. Jag har gått bet. Mountainbikes att hyra finns i drivor, men inte en endaste racer.

Igår kväll kom vi till Blenheim som också är vårt första stopp på sydön. Den lilla staden är centralort i Nya Zeelands mest kända vindistrikt – Marlborough. Idag skulle vi åka runt och prova viner, men först frukost inne i stan. Då fick jag syn på cykelaffären BikeFit. ”Jaja, jag går väl in och kollar ut ifall att…” tänkte jag. Givetvis hyrde de bara ut mountainbikes men farbron var trevlig så vi småpratade en stund. Så undrade han om jag tänkte cykla långt och vad jag själv hade för cykel hemma. ”40-50 kilometer och en Cannondale CAAD10” svarade jag. Då sa han att butikens ägare ibland hyrde ut sin privata cykel. Sagt och gjort, jag var med hoj!

0415_Marlborough_4

Moderiktigt med brillorna utanför hjälmremmarna.

Efter allt trampande på hotellens motionscyklar var det äntligen dags att premiärcykla för säsongen. Cykeln var en Merida RaceLite 903, jag fick en hjälm och tips på en runda runt vindalen på dryga 45 kilometer.

0415_Marlborough_3

Under eftermiddagen hade det mulnat på vilket bara var skönt. Jag pep iväg västerut längs med Highway 6. Nu låter det kanske som att jag cyklade på en motorväg, men icke. Hittills har vi bara stött på ett par mil motorväg runt Auckland och Wellington. Merparten av alla highways är enfiliga små vägar. Denna hade dessutom ganska grov asfalt och händerna började snart domna av. Märkligt nog blev asfalten, och mina händer, bättre så snart jag vek av in på de mindre vägarna.

0415_Marlborough_1

Jag kryssade runt bland vingårdarna som ligger på rad efter varandra. Jag avverkade bland annat Cloudy Bay (Nya Zeelands mest välrenommerade producent som vi besökte på förmiddagen), Allan Scott och Villa Maria. Även om det var molnigt var vyerna ut över de omkringliggande bergen vackra. Efter vändningen vid Seresin Estate och Bedford Road bar det österut igen. Nu hade jag vinden i ryggen och fick upp farten en del.

0415_Marlborough_2

Väl tillbaka vid BikeFit hade jag på pricken cyklat 45 kilometer på 1:27:18 (31km/h i snitt). Ok för att vara årets första pass och med lånta grejor. Men kul var det! Nu kanske jag kan hålla mig till tåls tills vi är hemma igen om tre veckor.

Annonser

Att min högra häl ömmar har varit veckans tema. Jag har avhållit mig från all löpning sedan i Cairns för elva dagar sedan. Minst sagt dålig tajming när vi nu kör genom Nya Zealand. Det är så otroligt vackert att jag nästan går sönder inombords. Visst, jag har hunnit med en del annan träning; bland annat tre pass på träningscykeln, en del styrka och ett kortare simpass i Tobruk Memorial Pool i Cairns.

Här tillsammans med den lokala triathlon-klubben Cairns Crocs.

Här tillsammans med den lokala triathlon-klubben Cairns Crocs.

Men vad är det jämfört med att vara vid starten för Tarawera Ultra Marathon-banan utan att kunna springa? Eller att åka utmed svindlande vackra vägar utan att ha sin cykel till hands? Så varför inte lägga lite lök på laxen och dessutom bli förkyld på kuppen. Lika bra att vrida om kniven ett extra varv.

Idag var vi vid storslagna Huka Falls strax utanför Taupo. Längs med floden gick ett kanonfint spår att springa på. Då kunde jag inte hålla mig längre – skit i hälont och förkylningar! Jag satsade friskt och sprang några hundra meter. Det räckte nästan för en runner’s high. Vilken känsla. Det gav energi för resten av dagen och jag kände mig nästan frisk efteråt.

Vi struntar i fallen för ett ögonblick och bara kollar in naturen man springer i (när man är frisk) vid Huka Falls. Inte helt illa va?

Vi struntar i fallen för ett ögonblick och bara kollar in naturen man springer i (när man är frisk) vid Huka Falls. Inte helt illa va?

Allt annat är dock inte kass. I lördags var det triathlonvärldscupspremiär i Auckland. Eftersom vi bodde alldeles vid start- och mål-området knatade jag och killarna ner för att titta på tävlingarna. Det är den olympiska distansen, dvs 1,5 km simning följt av 40 km cykel och 10 km löpning, som gäller. Det var här Lisa Nordén med buller och bong i sista deltävlingen vann världscupen förra året. Tyvärr fick vi inte heja på henne i år eftersom hon bestämt sig för att tävla på längre distanser.

0406_m_s

0406_m_t1

Både Viktor och Oskar tyckte det var spännande att se alla tävlande på så nära håll och eftersom de både cyklade och sprang en flervarvsbana fick vi se de ett tiotal gånger. Särskilt spännande blev det när några av herrarna kraschade med sina cyklar, men även växlingarna mellan de olika grenarna var något nytt för dem.

0406_m_c15

0406_f_runPå området fanns även en mässa med möjlighet att prova på ny utrustning och handla billigt. Jag testade en fin-fin cykel från Specializedmed aerodynamiskt styre – bra att ha när man cyklar långt. Just då tröt Oskars tålamod och vi fick ta en fikapaus.

0406_jonas_testar

Vann bland herrarna gjorde Javier Gomez (fjärde gången i rad i Auckland) från Spanien på 1:55:51 och bland damerna Anne Haug från Tyskland på 2:08:20. Grattis!

0406_gomez

Gomez inne på ett av de sista varven innan löpningen.